|
|
Sjöjungfruns andra fot
I mars 1560 landar jesuiten Don Gonçalo Silveira i Sofala i sydöstra Afrika. seglande på det portugisiska skeppet Nossa Senhora da Ajuda. Han har seglat till Moçambique med uppdrag att omvända den svarte kejsare vars välde sträckte sig ända till etiopiernas rike. Med sig hade en han en staty av den heliga Jungfrun, välsignad av påven och pilgrimsfärdens främsta symbol.
I vår tid kommer ett afro-amerikanskt par till byn Vila Longe. Med sig i bagaget har de biståndspengar, men också en dröm om att få återvända till det förlovade hemlandet. På ytan kan det tyckas som om de kommer med helt andra avsikter än Silveiras koloniseringsförsök. Men byns invånare ser det inte på det sättet utan bestämmer sig för att dra fördel av amerikanernas förhoppningar och iscensätta det ”riktiga Afrika”.
I Sjöjungfruns andra fot korsas nuet med det förflutna, drömmar med verklighet och ifrågasätts många vedertagna uppfattningar om ras och identitet, religion och tradition
|
|
|
ISBN: |
9789173432221 |
|
Sidantal: |
384 |
|
Bandtyp: |
Inbunden |
| Översättare |
Irene Anderberg |
|
Utgivningsår: |
2010 |
» Sök bästa pris på boken
|
Det är närmare tio år sedan en Coutoroman utkom på svenska, "Flamingons sista flykt". Förväntansfullt öppnar jag "Sjöjungfruns andra fot". Blir inte besviken.
Återigen lyckas Couto med svindlande lätthet gestalta två parallella verkligheter. I "Sjöjungfruns andra fot" ledsagas den afrikanskanimistiska och västerländskt vetenskapliga tolkningsramen dessutom av en tredje: kristendom, låt vara präglad av östafrikansk och indisk erfarenhet.
Örjan Abrahamsson, Kristianstadbladet
Om man å andra sidan är det minsta intresserad av afrikansk litteratur, så känner man till Mia Couto. Han har i princip på egen hand styrt in sitt lands litteratur i en bredare, mer fantasirik fåra än den tidigare smala dokumentära realismens. Han blandar lika delar stammyter, kolonialism, historia och modernitet till vad som i brist på bättre brukar jämföras med den magiska realism som Gabriel García Márquez och kanske Italo Calvino står för...Det är en magnifik roman.
Jonas Thente,Dagens Nyheter
Litteraturen är omöjlig, tycks boken säga, den kan inte existera. Ändå skriver Mia Couto just litteratur, skapar hjärtskärande livsöden av kringflygande pappersark och synvillor. Och han gör det underhållande, uppfordrande, mästerligt.
Elise Karlsson, Svenska Dagbladet
|